Jag har inte mindre än fem bloggar som alla kör WordPress. Med fem diskreta installationer av WordPress kändes det alltid som lite väl mycket möda att hålla allt uppdaterat. För ca. ett år sedan började jag därför fundera på att flytta allt till WordPress MU och testade också lite, men hade aldrig tid att bena ut alla detaljer för att riktigt komma till skott. Budskapet att den skilda MU-distributionen skulle försvinna, eller rättare sagt bli inkluderad i normal WordPress från och med version 3 gjorde också att jag satt planerna på hyllan i det skedet.

Nu när WordPress 3.x varit ute ett tag och jag hade lite extra tid i somras beslöt jag mig för att på allvar försöka mig på att migrera mina fem installationer av WordPress till en enda multisite-installation. Målen var framför allt att:

• minska på jobbet med att hålla plugins uppdaterade
• förbättra prestanda genom att utnyttja det snålt tilltagna minnet i min hostade server effektivare
• förenkla administrationen och skrivandet genom att bara behöva logga in en gång för att administrera alla bloggar

Jag utnyttjade inte WordPress export och import-funktionaliteten för att flytta data mellan bloggarna eftersom jag tidigare haft problem och inte tyckt att den gjort ett bra jobb. Men den som står inför samma situation som jag kan gott börja med att prova det och se hur långt det bär.

Jag valde istället att göra en helt ny installation och endast ta över det nödvändiga, dvs. själva inläggen och de media-filer som laddats upp och refereras från dessa inlägg. Hela processen var i mitt tycke ganska smärtfri, men allt är relativt.

Om du vill göra något motsvarande så har jag här skrivit ner från minnet hur det gick till. Det rör sig inte om ett absolut steg för steg recept, men om du är lite van med WordPress och MySQL är det inte speciellt svårt. Som vanligt är det första och viktigaste steget att göra en säkerhetskopia på databaser och WordPress-installationer.

Bakgrund

Jag hade alltså fem vanliga WordPress-installationer som redan uppgraderats till 3.0 som jag ville flytta till en WP 3.0 installation med multisite-stöd.

Det gällde specifikt följande bloggar som tidigare var hostade som skilda domäner på Dreamhost.

• fickludd.sjostrom.fi
• klipptoklistrat.sjostrom.fi
• niklas.sjostrom.fi
• stranden.sjostrom.fi
• teknobabbel.sjostrom.fi

Jag började med att installera WP multisite på sjostrom.fi enligt instruktionerna på WordPress.org. Även om det ser lite långrandigt ut så består det i praktiken av att:

• installera en vanlig WordPress
• modifiera wp-config.php för att göra multisite möjligt
• logga ut/in
• aktivera multisite
• modifiera filerna wp-config.php och .htaccess

Om en vanlig WordPress installation tar 3 minuter att göra tar det visserligen kanske 3 gånger så länge att göra en multisite installation, men på 10 minuter ska det vara möjligt att få det gjort. Mycket enkelt alltså.

Multisite kan göras på ett av två sätt vilket måste bestämmas en gång för alla vid aktiveringen. Alternativen är att antingen göra varje blogg till en subblogg under huvudbloggen.

• http://sjostrom.fi/stranden
• http://sjostrom.fi/teknobabbel

eller också göra bloggarna till skilda subdomäner i huvuddomänen

• http://stranden.sjostrom.fi/
• http://teknobabbel.sjostrom.fi/

Eftersom jag ville att min bloggar skulle behålla sina gamla adresser var valet lätt; subdomän skulle det vara.

Problemet med subdomän-alternativet är att man måste få förändringar gjorda i domändatat så att t.ex. i mitt fall stranden.sjostrom.fi presenterar WordPress-installationen under sjostrom.fi. Någon vanlig vidarestyrning (“redirect”) med omskrivning av url:en som följd duger inte eftersom WordPress måste se den ursprungliga url:en för att kunna presentera rätt blogg. S.k. jokertecken i domändatat rekommenderas, men det ville jag inte använda eftersom jag har andra (icke WordPress) sites på sjostrom.fi (t.ex. url-förkortaren strm.sjostrom.fi) som jag ville att skulle fortsätta att fungera. Lösningen för mig var att använda mirror-funktionen i Dreamhosts (där jag hostar) administrationspanel. Med den kunde jag styra om enbart de fem aktuella subdomänerna till sjostrom.fi och lämna de övriga orörda.

Med en ny fungerande WordPress var det sedan bara att logga in som SuperAdmin och definiera de fem bloggarna. Så här långt var allt väldigt rakt på sak.

Hur multisite påverkar hur data lagras

En liten paus för allmän information om hur en multisite-installation ändrar på hur data i databaser och filer lagras.

Databasen

Databasen i en normal “singel-installation” av WordPress innehåller tabeller med namn som börjar på wp_. I en multisite-installation har den ursprungsinstallationen tabeller med samma namn, medan övriga bloggar i samma installation har tabeller med namn börjande på wp_{ID}_ och där {ID} bestämmer vilken blogg tabellen hör till. Vilka {ID}:n som gäller för bloggar får man lätt reda på genom att i WordPress administratörsgränssnitt gå till SuperAdmin-> Sites och notera ID och Domain-kolumnerna.

Uppladdade filer

De uppladdade filerna i en singel-installation av WordPress lagras i /wp-content/uploads mappen, medan uppladdade filer i en multisite-installation lagras i /wp-content/blogs.dir/{ID}/files mappen.

I en singel-installation av WordPress refereras uppladdade filer direkt med url:ar i stil med http://{BLOGG}.{DOMÄN}/wp-content/uploads/ där urlen direkt motsvarar mappstrukturen i filsystemet. För en multisite-installation gör WordPress däremot vidarestyrningar  vilka variera beroende på om det rör sig om en submapp eller subdomän multisite-installation.  För en submapp multisite-installation refereras uppladdade filer med urlar i stil med http://{DOMÄN}/{BLOGG}/files/ medan de för en subdomän multisite-installation refereras med http://{BLOGG}.{DOMÄN}/files/.

Ett konkret exempel för att belysa. Filen NS_D200_2010-02-28_5308-Edit.jpg ansluten till ett inlägg bloggat på Teknobabbel i mars 2010 skulle alltså lagras följande olika ställen beroende på installation.

• /wp-content/uploads/2010/03/NS_D200_2010-02-28_5308-Edit.jpg (gammal singel-installation)
• /wp-content/blogs.dir/4/files/2010/03/NS_D200_2010-02-28_5308-Edit.jpg (multisite installation oberoende av typ)

Samma fil skulle refereras i html-koden i inlägget som

• http://teknobabbel.sjostrom.fi/uploads/2010/03/NS_D200_2010-02-28_5308-Edit.jpg (gammal singel-installation)
• http://teknobabbel.sjostrom.fi/files/2010/03/NS_D200_2010-02-28_5308-Edit.jpg (subdomän multisite-installation)
• http://sjostrom.fi/teknobabbel/files/2010/03/NS_D200_2010-02-28_5308-Edit.jpg (submapp multisite-installation)

Förhoppningsvis någorlunda klart? Bra, då fortsätter vi.

Exportera och importera data

För varje blogg gjorde jag sedan följande för att flytta över mina inlägg och mina filer.

Jag dumpade följande tabeller från den gamla installationen av en blogg med phpMyAdmin i Dreamhosts administrationspanel.

• wp_comments
• wp_links
• wp_postmeta
• wp_posts
• wp_terms
• wp_term_relationships
• wp_term_taxonomy

wp_commentmeta verkade i allmänhet tomma på mina bloggar så jag struntade i dem. Eftersom jag är den enda användaren brydde jag mig heller inte om att flytta över informationen i wp_users och wp_usermeta.

Jag adderade Add DROP TABLE/VIEW/PROCEDURE/FUNCTION till export-optionerna i phpMyAdmin, men körde annars med standard inställningar och valde att spara som fil.

Innan den sparade filen kunde laddas upp måste den modifieras lite för att laddas in i rätta tabeller i den nya installationens databas.

Jag editerade den dumpade filen med en text-editor och korrigerade `wp_ till lämpligt `wp_{ID}_ (apostrof för att hindra att t.ex. _wp_ i tabelldata också byts ut).  Här gäller det ändå att vara försiktig. I en av mina bloggars data finns en sträng som matchar men som inte ska bytas ut. Här liksom i instruktionerna i fortsättningen ska {ID} bytas ut mot den aktuella bloggens {ID}. Hoppa under inga omständigheter över det här steget eftersom du i så fall skriver över själva multisite-installationens tabeller.

Sedan importera jag den sparade filen till den nya installationens databas. Också här använde jag phpMyAdmin.

Flytta uppladdade filer

Jag flyttade över allt från den gamla installationens /wp-content/uploads mapp till den nya installationens /wp-content/blogs.dir/{ID}/files.

Sedan hamnade jag att korrigera databasen så att inläggen korrekt refererar till de nyss flyttade filerna enligt beskrivningen ovan.

För en submapp-installerad MU-installation ändrar detta från t.ex. http://{BLOGG}.sjostrom.fi/wp-content/uploads/ till http://test.sjostrom.fi/{BLOGG}/files/. För en subdomän-installerad åter till http://{BLOGG}.sjostrom.fi/files/.

I mitt fall med en subdomän-installation gällde det alltså att köra SQL-kommandon i stil med (åter igen använde jag phpMyAdmin) och SQL-fliken där.

update wp_{ID}_posts set POST_CONTENT = replace(POST_CONTENT, 'http://{BLOGG}.{DOMÄN}/wp-content/uploads/', 'http://{BLOGG}.{DOMÄN}/files/')

Allt innnanför klamrar i meta-kommandot ovan ska naturligtvis bytas ut så t.ex. i mitt fall så såg det konkreta kommandot ut så här:

update wp_4_posts set POST_CONTENT = replace(POST_CONTENT, 'http://teknobabbel.sjostrom.fi/wp-content/uploads/', 'http://teknobabbel.sjostrom.fi/files/')

Det kommandot gör är alltså att det går igen post_content-fälten i wp_4_posts-tabellen och byter ut http://teknobabbel.sjostrom.fi/wp-content/uploads/ mot http://teknobabbel.sjostrom.fi/files/.

Lösa ändor

Efter instruktionerna ovan hade jag alltså flyttat över allt mitt data (inlägg och bilder) för bloggarna. Ännu återstod att ominstallera alla plugins, teman och liknande. De här försökte jag inte ens migrera eftersom jag såg det som en direkt fördel att börja från tomt bord gällande plugins eftersom det under fem års användning samlats allt möjligt som fyllt wp_options-tabellen med skräp.

När WordPress görs multisite försvinner vissa inställningar från de enskilda bloggarnas “Settings” och flyttar istället till Super Adminens Sites-><Blog>->Edit. Här hittas bl.a. localitet och ping-servrar. Ping servrarna verkar behöva radbyten och uppdateras nästan enklast direkt med SQL i stil med:

update mns_{ID}_options set option_value = "http://rpc.pingomatic.com/\nhttp://topicexchange.com/RPC2\nhttp://rpc.weblogs.com/RPC2\nhttp://blogsearch.google.com/ping/RPC2\nhttp://rpc.technorati.com/rpc/ping\nhttp://ping.weblogs.se/\nhttp://nyligen.se/ping/\nhttp://rpc.pingomatic.com\nhttp://rpc.twingly.com\nhttp://ping.bloggnytt.se\nhttp://rpc.aitellu.com" where option_name = "ping_sites"

I mina tidigare singel-installationer använde jag Thesis och WP Zooms Gallery som teman. Inget av dessa fungerade riktigt klockrent i en multisite-installation utan framför allt TimThumb-funktionen som dynamisk genererar olika storlekars bilder ställde till med problem. Sannolikt skulle problemen ha gått att lösa, men eftersom jag ändå funderat på att övergå till Genesis temat genomgående beslöt jag att göra det samtidigt. Genesis och dess subteman har visat sig fungera utan problem även i en multisite-installation.

Efter några veckor med den nya multisite-installationen kan jag konstatera att det absolut var värt jobbet att göra konverteringen i.o.m. att de ursprungliga målsättningarna alla har uppfyllts.

För ungefär ett halvt år sedan kollade jag alternativen, men tyckte inte då att det fanns något som kändes tillräckligt polerat och under aktiv utveckling för att vara värt att satsa på, men de senaste månaderna har jag hört en hel del gott om YOURLS och beslöt mig för att prova sätta upp min egen privata url-förkortare.

Till att börjas med gällde det att hitta ett lämpligt, och framför allt kort, domännamn för ändamålet. Eftersom jag normalt hostar allt på sjostrom.fi så beslöt jag att registrera strm.fi som en kort variant av det. Även om det inte är jättekort, framför allt jämfört med t.ex. j.mp så blir ändå de slutliga urlarna lika korta eftersom jag med en egen domän klarar mig ett gott tag på strm.fi (7 tecken) följt av 2-3 tecken, medan en url förkortad med j.mp (4 tecken) idag måste följas av minst 6 tecken för att vara unik.

Med en egen domän att hosta yourls på och tillgång till PHP och MySQL var den egentliga installationen en bagatell. Man kan välja att göra YOURLS tillgänglig för alla eller skyddad med användarnamn och lösenord. Jag valde att göra min installation privat. Med YOURLS bookmarklet går det sedan smidigt att skapa korta urlar av webbsidor. Förutom att urlen naturligtvis kan genereras automatisk går det också att manuellt specificera mera förklarande urlar om så önskas. Det går också att direkt posta den förkortade url:en vidare till Twitter, FriendFeed eller Facebook. Admin-gränssnittet ger sedan utförlig statistik gällande hur de olika förkortade url:arna har använts (antal klick, geografisk fördelning, m.m.). Efter en månads användning måste jag säga att jag tycker att det fungerar mycket bra. Framför allt som YOURLS även går att integrera smidigt med andra verktyg jag använder.

Tweetie 2 för iPhone

Tweetie 2 som är min oftast använda Twitter-klient på iPhonen ger möjlighet att specificera en “Custom” url-förkortare och följer man instruktionerna så fungera en egen YOURLS-installation precis lika smidigt och transparent som t.ex. bit.ly. Tyvärr har jag inte hittat andra Twitter-klienter som ger möjlighet att fritt specificera sin egen url-förkortare vilket verkligen är synd. Om någon känner till sådana är jag intresserad.

Twitter Tools för WordPress

För mina WordPress-bloggar använder jag Twitter Tools av Alex King för att bl.a. posta till Twitter om att ett nytt blogginlägg lagts ut. Twitter Tools understöder inte YOURLS direkt, men efter lite Googlande hittade jag John Girvins tillägg som gör jobbet så att även Twitter-uppdateringarna utnyttjar min egen url-förkortare.

Med min installation (Twitter Tools 2.2.1 och Twitter Tools YOURLS 1.1) hade jag tyvärr lite problem med JSON-funktionerna vilka har ändrat lite i WordPress 2.9 och gett vissa plugins problem. Om du får ett felmeddelanden vid postning av ett inlägg eller det bara inte dyker upp i Twitter kanske du har samma problem som jag.

Båda de nedan föreslagna lösningarna fungerade för mig, men den senare är bra mycket enklare så prova den först.

Första försöket till lösning byggde på att jag laddade ner Pear:s JSON paket. Packade upp det och strök allt utom filen JSON.php som jag placerade i samma mapp som twitter-tools-yourls pluginen. Sedan adderade jag följande rad till twitter-tools-yourls.php ganska i början, men efter definitionen av PLUGINDIR

if( !class_exists('Services_JSON') ) include (ABSPATH . PLUGINDIR . '/twitter-tools-yourls/JSON.php');

Senare upptäckte jag ett ännu enklare alternativ till fix som åtminstone fungerade på min PHP-version, dvs. att direkt utnyttja PHP:s inbyggda json-funktioner. För att göra det så gäller det att från twitter-tools-yourls.php helt stryka raden

$json = new Services_JSON();

och sedan ändra raden

$result = $json->decode($snoop->results);
$result = $json->decode($snoop->results);

till

$result = json_decode($snoop->results);

Tillägg 2011-03-28: Kolla in Remkus de Vries instruktioner om hur YOURLS kan användas tillsammans med TweetDeck. De kan sannolikt anpassas för användning på andra ställen där API-url kan specificeras.

Jag har installerat pluginen på alla bloggar men har endast adderat strömmar till min huvudinstallation på http://niklas.sjostrom.fi/. Där uppdateras alltså strömmarna på vanligt sätt var 15:de minut. På de övriga installationerna har jag ställt in att strömmarna ska uppdateras var 2147483647:de minut (vart 4085:e år, dvs. i praktiken aldrig). I stället dumpar jag de MySQL-tabeller som har med Lifestream-pluginen att göra från huvudinstallationen och kör in dem i databasen för mina övriga bloggar var 15:de minut.

De tabeller som har med Lifestream-pluginen att göra är:

• wp_lifestream_error_log
• wp_lifestream_event
• wp_lifestream_event_group
• wp_lifestream_feeds

Någonting i stil med följande kunde alltså köras som ett periodiskt cron-jobb för att dumpa Lifestream-datat från databasen för huvudinstallationen (huvudinstallation) och sätta in det i databaserna för dina övriga installationer (blogg1 och blogg2)

mysqldump huvudinstallation wp_lifestream_error_log wp_lifestream_event wp_lifestream_event_group wp_lifestream_feeds > wp_lifestream.sql
mysql blogg1 < wp_lifestream.sql
mysql blogg2 < wp_lifestream.sql

Beroende på din operatör och MySQL-installation behöver raderna ovan kanske modifieras att innehålla optionerna -h, -u, och -p för att specificera MySQL-servern, användaren och lösenordet som ska användas. Och som alltid när man krånglar med databaser så lönar det sig att börja med att se till att ha en färsk kopia av allt ifall något går fel.

När väl allt det här är gjort är det bara att sätta upp Lifestrams sidebar widget på vanligt vis på alla bloggarna för att de ska visa samma information. Alternativt utnyttja möjligheterna att skräddarsy vilken information som visas på respektive blogg.

Flera tjänster skulle redan ha gått att använda för det här ändamålet. Bland andra funderade jag på att länka till någon av mina bloggar, min LinkedIn-profil eller min Chi.mp sida. Men till slut beslöt jag ändå att skapa en helt egen sida för det här ändamålet för att ha möjlighet att exakt kontrollera utformning och innehåll.

Eftersom jag annars använder WordPress valde jag att sätta upp en ny installation för ändamålet. Den nya webbplatsen http://niklas.sjostrom.fi/ kom att ha endast tre sidor:

• About – information om mig
• Contact – kontaktalternativ av olika slag
• Lifestream – en sammanfattning av min senaste nätaktivitet

Inga bloggpostningar eller liknande kommer att göras här utan innehållet är mer eller mindre statiskt förutom då Lifestream-sidan som automatiskt uppdaterar sig.

About

About-sidan är huvudsidan för webbplatsen. Den innehåller typisk information om mig själv. Den här skriver jag dessutom inte här utan den importeras halv-automatiskt från PeoplePond med tillägget för WordPress. PeoplePond hämtar i sin tur informationen om övriga webbplatser där jag är registrerad på från DandyID. Redan på dag tre börjar det här kännas lite överarbetat så det kan bra hända att den skrivs manuellt i fortsättningen.

Contacts

För att kunna kontakta mig anges här e-postadress och möjligheten till chatt ifall jag skulle råka vara online. Båda två lite tillkrånglade så att inte robotar som samlar in adresser att sända skräppost till alldeles enkelt ska få adressen. Den kampen är visserligen förlorad för länge sedan redan misstänker jag, men ändå…

Om ingen av de här metoderna till kontakt intresserar finns ännu möjlighet att fylla i ett formulär på Contacts-sidan. Först tänkte jag använda cforms-tillägget för WordPress, men valde till slut det avsevärt enklare, men tillräckligt mångsidiga tillägget Contact Form 7.

Lifestream

Slutligen innehåller webbplatsen en Lifestream-sida (sv: livsflöde?) med en sammanfattning av min senaste aktivitet på webben. Här hade t.ex. FriendFeeds sammanfattande flöde kunnat användas, men jag beslöt mig ändå för att samla ihop mitt eget flöde. Äran för det här går helt till David Cramers utmärkta Lifestream-tillägg som gör det väldigt enkelt att snyggt sammanfatta bloggpostningar, twittrande, gillade låtar på last.fm och liknande.

Under den här sidan skapade jag dessutom sidor med endast en viss kategori av Lifestream-flödet för att lättare komma åt endast t.ex. endast mina bloggpostningar på Lifestream/Blogs.

Sidobalken

Sidobalken innehåller samma information för alla tre sidor. Innehållet här är i det här skedet mindre slutgiltigt bestämt än mycket annat, men för tillfället är jag ganska nöjd med:

• Mina fem senaste status-meddelande från Twitter, Identi.ca och Facebook. De ger besökaren lite aktuellt innehåll utan att behöva gå till Lifestream-sidan.
• Min senaste position som Google Latitude känner till. Är inte alldeles övertygad om att det här kommer att bli kvar.
• Sökning med Lijit. Jag är väl inte alldeles nöjd med resultatet, men många andra verkar gilla Lijit så har kanske ännu lite att justera.

Utformning

Jag ville ha ett enkelt men ändå elegant utseende och föll efter väldigt lite sökande för iNove temat. Minimala justeringar av utseendet har gjorts, bl.a. har sökfältet plockats bort. Datum och kommentar för sidorna har också strukits eftersom de inte fyller någon funktion på den här webbplatsen.

Bakom kulisserna jobbar visserligen ytterligare några WordPress-tillägg med att samla statistik, göra OpenID delegering m.m., men på det hela taget är jag ganska nöjd med resultatet av några få timmars arbete.

Med tiden började WordPress eget gränssnitt ändå kännas lite långsamt och styvt. Eftersom jag hade hört en hel del positivt om WLW testade jag lite smått och blev överraskad över att en så pass mogen produkt kommit från Microsoft. En firma jag inte direkt tycker brukar vara på barrikaderna när det gäller att samarbeta med produkter som inte är deras egna. Men faktum är att WLW fungerar alldeles utmärkt ihop med WordPress och stöder t.ex. både kategorier och taggar.

Ett litet problem med WLW är att även om den finns i ett 15-tal språkversioner (bl.a. svenska) så innehåller en specifik version endast det språkets stavningskontroll. Rimligtvis borde programmet och stavningskontrollen distribueras skilt, men så är det alltså inte idag. Eftersom jag absolut vill ha programmet på engelska, men med svensk stavningskontroll verkar den enda(?) lösningen vara att:

• installera den svenska versionen
• spara undan filerna MSSP3SW.DLL och MSSP3SW.LEX från foldern C:\Program Files\Windows Live\Writer\Dictionaries
• installera den engelska versionen
• kopiera in de undansparade svenska filerna till foldern jag ursprungligen tog dem från

Efter det här går det även i den engelska versionen av programmet att under Tools->Options…->Spelling välja svenska som språk.

(Instruktionerna ovan gäller Windows Live Writer 2009 på Windows XP och kan behöva anpassas något för andra versioner av program eller operativsystem)

Ännu en gång har det alltså visat sig att det är bäst att göra allt så standard som möjlig från början så slipper man en massa jobb senare.

• helt förnyad administration som är avsevärt mera inställd på att producera innehåll och mindre på teknisk administration
• smidigare mediehantering med bl.a. uppladdning av flera filer och album
• utökad etikett-hantering även utan plugins
• automatisk uppdatering av installerade plugins

På det hela taget känns den här versionen av WordPress som ett avsevärt steg framåt. Framför allt är gränssnittet för skribenter och administratörer avsevärt fräschare och smidigare att jobba med. Själv uppgraderade jag till den nya versionen för ett par dagar sedan. Förutom diverse problem med K2-temat och vissa plugins gick uppdateringen ganska smidigt, men det lönar sig säkert att vänta ett par veckor med att uppgradera för att komma ännu smidigare undan.

Moderskeppet har flera andra kurser som kan köpas på DVD. Visserligen inte gratis alltså, men priset är ändå ungefär hälften av motsvarande material från andra och om de håller samma höga standard får de anses vara fynd.

Aptiten växer som bekant medan man äter (åtminstone sägs det så) så jag kollade några andra som har Photoshop-skolning och ramlade över att Lynda firar att de lyckats locka över Deke McClelland från Total Training genom att ha en kampanj som ger en veckas fri tillgång till all Lyndia-skolning (> 20000 videor) utan desto vidare “strings attached” vad jag kan förstå. Registrera via http://www.lynda.com/deke/ för att utnyttja din gratisvecka och förbered dig på 7 nätter utan sömn.

Allt fungerade visserligen helt bra, men min förmånliga host var lite för slö för att Gallery skulle fungera riktigt smidigt. Och, ja, det kändes som att Gallery ändå inte skulle fungera tillräckligt smidigt även på en snabb host. För någon månad sedan tröttnade jag på alla speciallösningar och beslöt mig för att skrota allt och gå den breda vägen. Jag väckte liv i mitt sovande Flickr-konto och flyttade albumen dit. Fotobloggen integrerades i sin tur med min personliga blogg.

Jag har alltid känt för att favorisera de mindre populära alternativen, men det har lite slagit över det senaste året då jag allt mera valt den breda, välupptrampade vägen. (Just precis dagen för grisar flyger kommer jag kanske t.o.m. att flytta över mina bokmärken till del.icio.us.) Jag kollade visserligen på SmugMug som alternativ till Flickr. SmugMug verkar bra mycket mera lämpat för seriösa fotografer (dit jag så gärna skulle vilja räkna mig), men Flickr vann på integration med resten av världen av bloggar och sociala webbplatser. Google:s Picasa Web var också ett alternativ och ett bra sådant. Skulle t.ex. min pappa ha behov av att sätta upp bilder på webben skulle jag absolut rekommendera att han använder Picasa och den vägen stuvar upp de bilder han vill visa andra.

I princip är jag nöjd med Flickr. Lite tycker jag att distinktionen mellan Set:s och Collections är onödig, men funktionerna är snabba och smidiga både för administratören och de som bara vill titta på bilder. Designen är väldigt minimalistisk, men funktionell. Det jag saknar mest är kanske möjligheten att sätta lösenord på bilder eller album direkt. Att välja om de ska vara synliga för familj eller vänner kräver i praktiken att de är Yahoo-användare vilket visserligen inte är hela världen, men ett onödigt steg i alla händelser.

Zooomr (jo, räkna “o”:na, de ska vara 3) har varit en liten “blip” på min radar en längre tid men jag har aldrig kommit mig för att kolla in Zooomr närmare förrän i dag. Zooomr har varit populär bland Web 2.0 bloggarna en längre tid och nog är det en imponerande applikation av två personer som för att citera Thomas Hawk som är “CEO” för Zooomr är:

…just a 19 year old kid and a somewhat obsessive compulsive
photographer who is trying to process 500,000 fine art photos
before he dies (that would be me)

På många sätt känns Zooomr som ett riktigt seriöst alternativ till Flickr. Jag glömde påpeka att Zooomr helt saknar någon form av begränsning på mängden foton du kan ladda upp — även alltså som icke-betalande användare. Det lät så pass “för bra för att vara sant” att jag kände mig manad att ta en närmare titt idag.

Först det positiva. Zooomr ser imponerande ut och fungerar riktigt på riktigt. Många bra fotografer verkar dessutom ha sina bilder på Zooomr. Inte fullt lika hög standard som SmugMug kanske, men ändå… Det är lite av Amiga, Linux, Mac-“fanboy”-känsla över Zooomr, dvs. många användare har en nästan religiös känsla för produkten.

Eller…, och här börjar egentligen mitt “aber”. Jag tycker Zooomr är otroligt imponerande när man betänker dess ursprung, men Flickr är det inte. Zooomr har t.o.m. funktioner som Flickr saknar, men saknar ändå centrala funktioner som Ajax-baserad smidig batch-editering av foton och någon möjlighet att ladda upp en ny bild för att ersätta en redan existerande. I mitt tycke räcker inte heller labels och “smart sets” riktigt till även om smart sets i sig är coola. Inget API för att ladda upp filer dödar också integrationen med program som t.ex. Lightroom även om den Flash-baserade webb-uppladdaren är hyggligt smidig.

Det här var alltså “the good” och “the bad”, men nu återstår alltså “the ugly”. De senaste timmarna när jag testade Zooomr genom att försöka återskapa min närvaro på Flickr så nära som möjligt har jag tyvärr stött på mängder av buggar:

• Vissa filer bara vägrar ladda upp. Eller egentligen så verkar de laddas upp ok, men sedan dyker de aldrig upp som nya foton under mitt konto. Framför allt har jag en hel batch med foton tagna med en Minolta DiMAGE Xt för några år sedan som tvärvägrar oberoende av vald webbläsare, Flash-uppladdare eller inte – ja, inget hjälper. Kanske de innehåller något konstigt metadata, vad vet väl jag, men saker som misslyckas utan felmeddelande eller indikation på vad man kunde göra för att avhjälpa problemet är inte coolt.
• Ibland ser laddandet ut att gå bra bara för att upptäcka att 30 bilder kommit över som de ska, men två bilder fattas. De kommer sedan över helt snällt när laddar dem på nytt. Zooomr måste hela tiden kollas och vaktas vilket snabbt känns gammalt.
• Otaliga “This Page was Not Found”-sidor när jag t.ex. vill komma administrera mina Sets.
• Internet Explorer kan inte alls visa mina Sets, men “error on page” ikonen nere på sidan ger något slags fel.
• Zooomrs egen blogg verkar inte alls svara.
• Efter att ha loggat ut väljer jag att logga in igen och får då ange användarnamn och lösenord varefter meddelas att jag just loggat ut. Via Zooomr huvudsida kommer jag dock in genast.
• Tidsangivelsen i RSS-flödet verkar felaktig. Både FriendFeed och Profilactic anser att jag laddade upp filerna för mera än ett dygn sedan även om jag gjorde det alldeles nyss.
• När jag klickar på en label i en bild jag nyss laddat upp för att få se de andra bilderna med samma label hävdar Zooomr att inga bilder med den labeln existerar, fast det ju bevisligen inte är så. Vilket kanske har något att göra med att bilderna i fråga är märkta som privata, men jag borde väl kunna hitta dem! Eller?
• m.m.

Kanske Zooomr bara har haft en dålig dag de senaste timmarna, men i sitt nuvarande skick är Zooomr helt oanvändbart enligt min mening. Men jag kommer ganska sent till kalaset märkte jag sen när jag Googlade lite. Tidligen har Scooble gett dem ultimatum redan i juni efter ett två veckors avbrott. En entusiastisk förespråkare i juli förbyts mot en motvillig kritiker några månader senare. De är bara några av många entusiastiska Zooomr-förespråkare som börjar komma på andra tankar.

Jag fortsätter på Flickr, men kommer att hålla ett öga på Zooomr och hoppas innerligt att det går bra för Kris & Co.

Update: Mitt huvudproblem, dvs. de vissa filer som inte går att ladda upp verkar mycket riktigt bero på problem med metadatat. Tar jag bort informationen i IPTC-fältet Caption så verkar uppladdandet gå ok.

Update 2: Mitt problem med smart set verkade ha att göra med ett mellanslag en label i definitionen av ett set.

Update 3: Slutresultatet efter många om och men är till slut helt hyggligt. Mina Flickr-bilder är mestadels nu även på Zooomr. Sets och collections i Flickr motsvaras av labels och smartsets i Zooomr. Jämför gärna slutresultaten Flickr respektive Zooomr.

Update 4: Har gått runt i cirklar för att hitta var jag kan editera min profil tills Googlade och tydligen går det inte. Bisarrt! Men, ja, Zooomr är i Beta så egentligen finns det inget att klaga på. Google har tagit bettet ur Beta i och med att deras produkter oftast benämns Beta långt efter att de är klara.

Alltid emellanåt frestas jag av någon snygg stil och provar den ett par dagar innan jag åter är tillbaka med K2. Snygg är den inte, men funktionaliteten är bättre än någon annan stil jag använt. I de nyaste versionerna stöder den dessutom två kolumner för tillägg, en på vardera sidan om huvudtexten. Vad jag istället ville ha var två högerkolumner, men det var lätt ändrat genom att i ../wp-content/themes/k2/style.css helt ta bort:

.columns-three #primary {
margin-left: 170px;
padding: 10px;
}

och från definitionen för .columns-three #sidebar-alt stryka

left: -740px;
margin-left: -170px;

Resultatet ses här.